Split Bamboo eller grafit

Äger man ett grafitspö som man gillar, finns inget skäl att skaffa sig ett bambuspö. Det finns många bra syntetfiberspön i handeln.

Men dessa fabrikanter är ofta stora firmor som måste producera stora serier. Dessa serier måste därför kunna attrahera många köpare; spöna ska passa den genomsnittlige fiskaren.
Konkurrensen mellan fabrikanterna är också hård och människor idag är ju konsumentmedvetna.
Detta leder till att spöfirmorna tvingas bygga sin reklam kring mätbara fakta: styrka och låg vikt.

Logiken lyder:Vilande spö

  • Om ett spö har en starkare fiber är det ett bättre spö. 
  • Av två lika fiberstarka spön är det lättare det bättre spöet.
  • Ett starkare spö går att kasta längre med än ett klenare.

Argumenten pekar i en riktning, ett spö som når bortom vad fiskaren tidigare haft tillgång till, det" ultimata kastet"...

Härav den ständiga jakten på nya "space age" fibermaterial, som i sin tur påverkar aktionsfilosofin mot allt snabbare och styvare spön. Man bör dock välja sitt spö utifrån andra skäl än några få fysikaliska fakta; spöet ska ju följa en som en god kamrat på en förhoppningsvis lång fiskarstig.

Nu ska man inte tro att t.ex. grafit som spömaterial är begränsat till styva, toppiga spön, som kräver mycket kastarbete.

Materialet skulle säkert kunna matcha bambun om det användes annorlunda. Skulle spöfabrikanterna t.ex. överge "viktdoktrinen" och experimentera med homogena spön skulle man öka möjligheterna för andra, djupare aktioner.

Vikt i sig i ett spö är inget ont så länge spöet inte uppfattas som arbetsamt av det skälet.

Snarare bidrar ökad vikt till bättre "timing" bl.a. för varför uppfattar annars så många fiskare bambuspöet som så behagligt och kastbekvämt?

En norsk fiskevän använder 14-15 fots bambuspön för tungt laxfiske då han snabbt skulle bli uttröttad av ett mycket lättare, men snabbare, grafitspö; han viftar bara till några gånger och linan är där han vill ha den i stället för att ödsla kraft på att få ett grafitspö att arbeta som det ska.

Vikt är en viktig del av kastet; det varvar ner spöet så att det kan räta ut sig över en längre tidscykel = påverka linan under längre tid. Denna "långa påverkan" tar över mycket av kastarbetet och det medger att spöet slätar ut timingfel så att det blir lättare att korrigera linan; det är helt enkelt förlåtande.

   

Berndt och Atle         Berndt och Atle
Bernt och Atle - två av mina fiskekompisar sedan många är

 

Jämförelse mellan olika spömaterials tvärsnitt och följderna därav

Om man jämför prestationsmässigt likvärdiga spön i glas (svart ring), bambu (röd sex -kant) och grafit (blå ring) kan man notera att glasfiberspöet är avsevärt tjockare på varje given position.

Skillnaden mellan bambu och grafit är betydligt mindre. Den klinga som skär luften bäst blir givetvis den tunnaste, alltså grafiten, men mycket nära kommer bambun.

Glasfiberklingan ger ett betydligt större motstånd, så pass mycket att spön i detta material kan kännas sega då de måste drivas på mera än spön av fiberstarkare material.

Värt att notera är dock att bambuklingan, som är solid och därmed tyngre än grafit, kommer att skära luften/vinden med mindre ansträngning än grafiten. (Jfr tidigare resonemang under annan rubrik).

Anders Ekstorp, den nu bortgångne spömakaren, brukade alltid säga att ett spö "ska viska, inte vissla". Han menade att det svischande ljud som uppstår då ett spö drivs snabbt avslöjade ett dåligt konstruerat spö, eller i det här fallet ett material som kräver mer kastarbete än nödvändigt.

Jämförelse spömaterial